Kompressionsstrumpor när, varför och hur de används

Kompressionsstrumpor är ett enkelt hjälpmedel som kan göra stor skillnad för benens hälsa. De används både inom vården och i vardagen, vid tillstånd som åderbråck, svullnad, trötta ben eller efter operation. Genom att ge ett jämnt tryck runt underbenet kan de förbättra blodcirkulationen, minska svullnad och förebygga blodproppar. För många blir de en naturlig del av vardagen ungefär som glasögon för den som ser sämre.

När man börjar läsa om kompressionsstrumpor möts man snabbt av olika benämningar, kompressionsklasser och modeller. Då uppstår lätt frågor: Vilken nivå behövs? Hur länge ska de användas? Och hur vet man att de sitter rätt? Den här artikeln går igenom grunderna på ett enkelt och konkret sätt.

Vad kompressionsstrumpor gör med ben och blodcirkulation

En kort definition: kompressionsstrumpor är medicinska eller stödjande strumpor som ger ett avtagande tryck från ankeln och uppåt längs benet. Trycket är högst vid ankeln och minskar längre upp.

Den här tryckfördelningen hjälper blodet att pressas tillbaka upp mot hjärtat. Venerna i benen får stöd, klaffarna i kärlen fungerar bättre och vätska ansamlas inte lika lätt i vävnaden. Resultatet blir ofta:

mindre svullnad
minskad tyngdkänsla och värk
minskad risk för ytliga blodproppar och åderbråcksbesvär

Många märker skillnad redan efter en dags användning, framför allt om de brukar få tunga eller svullna ben mot kvällen. För personer med venös insufficiens (nedsatt funktion i benens vener) är kompression en av de viktigaste delarna i behandlingen.

Kompressionsstrumpor används bland annat vid:

åderbråck och venös insufficiens
svullnad i ben (ödem), exempelvis efter operation eller skada
förebyggande av blodpropp vid stillasittande eller sängläge
längre flygresor eller bilresor
graviditet, när ben ofta blir tyngre och mer svullna

Vid mer avancerade åkommor ordineras ofta medicinska strumpor i bestämd kompressionsklass av läkare eller sjuksköterska. För lättare besvär, som trötta ben efter jobbet eller vid resor, kan enklare stödstrumpor räcka bra.

Olika typer av kompressionsstrumpor och hur man väljer rätt

Det finns tre saker som brukar styra valet: styrka (kompressionsklass), längd och modell.

Kompressionsklass
Stödstrumpor (ibland kallade supportstrumpor): Ger lätt kompression och säljs ofta utan recept. Passar vid mild svullnad, resor eller för den som står eller går mycket i arbetet.
Kompressionsklass 1: Låg till medelhög medicinsk kompression. Vanlig vid lättare åderbråck, trötthetskänsla och förebyggande användning.
Kompressionsklass 2: Högre kompression, ofta ordinerad vid tydliga åderbråck, efter blodpropp eller vid mer uttalad venös insufficiens.

Längd
Knästrumpa: Räcker ofta långt för svullnad i underben och anklar, och är den vanligaste modellen.
Lårstrumpa: Används när besvären sitter högre upp på benet eller när läkare rekommenderar det, till exempel vid vissa åderbråcksbehandlingar.

Tåmodell
Sluten tå: Liknar en vanlig strumpa och passar de flesta.
Öppen tå: Bra vid känsliga tår, fotproblem eller om man vill kunna kontrollera hud och cirkulation i tårna, till exempel efter operation.

Material och känsla
Många förknippar kompressionsstrumpor med tjocka, stumma strumpor, men dagens modeller varierar mycket. Det finns tunna, diskreta varianter för arbete, varmare strumpor i ull för promenader och robustare modeller för vandring.

Ett praktiskt sätt att tänka är:
vardag/kontor tunnare, diskreta strumpor med lågmedelhög kompression
resa/stillasittande stödstrumpor eller kompressionsklass 1
medicinska behov kompressionsklass enligt rekommendation från vården

Osäkerhet kring rätt klass eller modell tas bäst med sjukvårdspersonal eller en specialiserad sjukvårdsbutik, som kan mäta benet och hjälpa till att välja.

Så använder, tar på och sköter man kompressionsstrumpor

En vanlig fråga är hur länge kompressionsstrumpor ska användas. För de flesta med kroniska venbesvär gäller daglig användning under vaken tid, ofta under många år. För kortare situationer som en flygresa eller en period av sängläge används de under den tid risken är förhöjd.

Några grundregler för användning

Ta på strumporna på morgonen, innan benen hunnit svullna.
Släta ut rynkor och veck ojämnt tryck kan skava och pressa på fel ställe.
Kanten ska inte vikas ner; det kan ge ett hårt band runt benet.
Ta av strumporna på kvällen för att låta hud och ben vila om inte vården sagt annat.

Påtagning kan vara en utmaning, särskilt vid högre kompressionsklasser eller om man har nedsatt handstyrka, smärta i händer eller höfter. Då kan hjälpmedel som strumppådragare, glidsockor och speciella påtagningshandskar underlätta betydligt. De minskar också slitaget på strumpan.

Skötselråd för längre hållbarhet

Tvätta enligt anvisning, ofta i 3040 grader, gärna i tvättpåse.
Undvik sköljmedel, som kan påverka elasticiteten.
Låt strumporna plantorka eller häng dem, undvik torktumlare om inte tillverkaren godkänner det.

Elastanet i strumporna slits med tiden, även om man sköter dem väl. Därför behöver kompressionsstrumpor bytas regelbundet. För den som använder dem dagligen handlar det ofta om nya par ungefär var sjätte månad, ibland oftare.

När bör man söka vård eller råd?
Om svullnaden plötsligt blir mycket värre eller bara sitter i ena benet.
Om huden blir röd, varm och öm då kan det vara tecken på inflammation eller blodpropp.
Om strumpan ger kraftiga märken, gör ont eller skaver så att man inte kan använda den.

I dessa lägen är det klokt att kontakta vårdcentral eller annan sjukvårdsinstans för bedömning och eventuell justering av kompressionsnivå eller modell.

För den som vill ha personlig vägledning, prova olika modeller och hitta hjälpmedel för på- och avtagning finns specialiserade sjukvårdsbutiker. En aktör med brett sortiment av både kompressionsprodukter och tillbehör är svbutik.se.